till mitt efterlängtade orangeri är taget...
YIPPEE...
ska bli så underbart kul att få se det växa fram...
Som alltid med det vi gör här @my casa, bygger vi det själva, eller vi & vi...där
tog jag kanske i, mest är det maken som bygger och hjälper till med det
jag kan.
Vi ritar det själva och bygger med gamla fönster som vi haft liggandes
i 10 år...10 år f*n vad tiden går...
Själv har jag legat och rensat i rabatterna.
De är dessa tidiga vårdagar som man
starkt funderar på att asfaltera hela tomten eller kanske satsa lite mer på
miniväxande barrväxter, för detta med blommande perenner ger ju SÅÅÅ
mycket skräp att ta hand om...jag fyller säck efter säck...puh!
Men jag vet att i Juni när min lilla cottage garden BLOMMAR upp,
så var det värt allt besvär såhär på försommaren.
Men just nu...är arbetet rejält tungt!
Såpass tungt att det blir en hel del fikapauser,
konstigt det där...ju äldre jag blir desto fler & framförallt längre blir pauserna...
När jag sitter här på terassen med solen i ansiktet,
så kan jag inte för allt i världen förstå varför maken & jag letade lägenhet
i stan för två år sedan...
Hur sjutton tänkte vi då...nu kan jag inte föreställa mig att sitta inne i stan!
Neej tacka vet jag fula sönderslitna naglar, skitiga kläder och en jädran´s massa tunga
sopsäckar, det är LIVET för mig ännu några år framåt...
Dags att slänga denna aningen slitna kropp i soffhörnan,
imorgon är förhoppningsvis en ny dag i trädgården.
DRÖM SÖTT
k r a m åsa
