Hinner ut en stund på eftermiddagen
med min ständiga följeslagare...
kaffekoppen.
Sätter mig under tak, på vad vi i vårt hus kallar
hanna´s bodega.
Det är alltså dotterns uteplats som hon har utanför sin dörr, med
den stora fördelen att hon har här har tak över huvudet.
Dagar som denna när solen skiner ena stunden & regnet vräker ned nästa
så är detta guld värt att ha.
Här kan alla saker ligga kvar utomhus, inget bärande ut & in
beroende på solsken eller regn.
Sitter här i hanna´s hängstol & längtar lite, eller snarare sagt
mycket efter henne...
Hanna är nämligen på Ibiza & roar sig.
Ni förstår väl att jag sitter här hemma med en viss
oro i kroppen.
Minns så väl min egen resa till Ibiza
första gången när jag var 20 år...ibland är det ju jobbigt att minnas
vissa ställen man varit på, speciellt dessa platser där ALLT då menar jag verkligen
ALLT flödar & livet bara leker.
Tänk vad saker & ting går igen, då var det min mamma som satt
hemma med oron i kroppen & jag som dansade & levde loppan.
Ja, ja...här får man igen...det är väl bara att gilla läget
och hoppas att Hanna lever loppan i någorlunda sansad form.
Ha nu en riktigt fin kväll så ses vi imorgon
k r a m åsa
mycket efter henne...
Hanna är nämligen på Ibiza & roar sig.
Ni förstår väl att jag sitter här hemma med en viss
oro i kroppen.
Minns så väl min egen resa till Ibiza
första gången när jag var 20 år...ibland är det ju jobbigt att minnas
vissa ställen man varit på, speciellt dessa platser där ALLT då menar jag verkligen
ALLT flödar & livet bara leker.
Tänk vad saker & ting går igen, då var det min mamma som satt
hemma med oron i kroppen & jag som dansade & levde loppan.
Ja, ja...här får man igen...det är väl bara att gilla läget
och hoppas att Hanna lever loppan i någorlunda sansad form.
Ha nu en riktigt fin kväll så ses vi imorgon
k r a m åsa
