28 september 1994
den ONDA dagen
∼ ∼ ∼ ∼ ∼
den dagen då jag förlorade
∼ MIN PAPPA∼
dagen där varje minut efter telefonsamtalet tidigt på en onsdagsmorgon
sitter inetsad i min hjärna...för alltid.
det har gått 18 år alltså 6570 dagar
utan honom.
6572 dagar sedan vi senast pratade med varandra,
det sista samtalet över telefon
∼då hörs vi på onsdag, när jag är hemma igen.
∼japp det blir bra det!
det sista samtalet...bara så...vardagligt, enkelt...inget mer...
∼ ∼ ∼ ∼ ∼
det sista samtalet över telefon
∼då hörs vi på onsdag, när jag är hemma igen.
∼japp det blir bra det!
det sista samtalet...bara så...vardagligt, enkelt...inget mer...
∼ ∼ ∼ ∼ ∼
Det ONDA bleknar...
dessvärre bleknar även MINNENA...
Minnen av PAPPA
∼ Hans röst ∼
∼ Hans rörelser ∼
och framför allt
∼ Hans doft... ∼
Minns åren efter hans död när min son på alla
möjliga ställen kunde säga ∼det luktar morfar∼
det värmde i mitt hjärta.
Det säger han ALDRIG NU!
doften är för alltid borta...
DOFTEN AV EN ÄLSKAD PAPPA
TA HAND OM ER & VARANDRA
k r a m åsa
